Plats för liv - plats för lek

"PLATS FÖR LIV - PLATS FÖR LEK"

Frågeställningar och idé

Hur ska vi leva om vi inte kan leva som vi gör nu? Vad innebär det egentligen att leva hållbart? Och kan en barnträdgård svara på de frågorna?

Aldrig tidigare har människa vetat så mycket om sig själv och den värld hon lever i som nu och aldrig tidigare har människans handlingsutrymme varit större. Ändå verkar viljan att ständigt förändra och förnya vara långt större än viljan att förstå och lära. Hur kommer det sig?

Det lilla barnet, vars hjärna är programmerad för att hela tiden just förstå och lära om sin omvärld, kan kanske hjälpa oss att hitta svar? När (eller om) vi planerar för barnen i staden, vilka hållbarhetsaspekter väger vi då in och hur definieras de? Hållbarhet i enlighet med FN:s Agenda 2030 innefattar alla aspekter av människans liv i ett samspel med naturen. Utan tillgång till alla planetens resurser försämras också människans livsvillkor. Att använda oss av och föra vidare den kunskap som vi faktiskt har om livet på jorden, kan rädda inte bara oss utan allt levande på vår planet.

Ordet lekplats är egentligen en motsägelse eller en beskrivning av en hel värld. Barn leker där de är och de lär när de leker. När Prussiluskan vill få in Pippi på barnhemmet istället för att låta henne bo ensam i Villa Villerkulla svarar Pippi: "Jag är ett barn och det här är ett hem, alltså ett barnhem." En plats i staden, vilken som helst, kan bli en lekplats för ett barn. Men också för ett bi, en humla, en gråsugga eller en fjäril. Om mångfald och utrymme finns.

Tänk om vi skulle släppa den separatistiska idén om lekplatsen och istället ta in begreppet mångfald. Skulle vi då kunna ha både social- och biologisk mångfald i stadens parker? Och hur skulle det se ut?


Solparasoll i form av en "Bilåvige"
Solparasoll i form av en "Bilåvige"

Beskrivning av idéträdgården

I den här barnträdgården vill vi visa ett alternativ till den konventionella lekplatsen i staden, ofta belägen och inhägnad som en del av en befintlig park och ofta uppbyggd av främmande material och teman.

Vi kommer att visa en plats för barn som bygger på det som redan finns. Eller bör finnas, i en hållbar stad, nämligen naturliga miljöer. Där natur finns, finns också plats för frihet, kreativitet och kunskap. Med utgångspunkt i naturen, skapas en plats där mångfald kan frodas, både socialt och biologiskt. Plats för lek finns där som plats för annat också finns. Friheten utgörs av möjligheten att leka och skapa lek i samspel. Samspel med naturen, med en förälder, med omgivningen. Utan skarpa gränser och givna ramar går det att hitta andra värden, värden som idag glöms bort bakom underhållsplaner och säkerhetsföreskrifter och en föreställning om att vi behöver separera oss från varandra.

Innehåll enligt ritning:

Idémässigt är barnträdgården en liten del av en större stadspark. Utgångspunkten för planeringen bör vara befintliga naturvärden såsom berg, träd, buskar och perenner och med fördel kan barnträdgården övergå/angränsa till andra användningsområden utan tydliga gränser.

  • Klätterträd med underlag av flis
  • Blomsteräng med gångstigar, bikupa och skulptur av ett bi i stål
  • Odlingslådor/bäddar
  • Odlingsbord och geggabord
  • Vattenhämtarställe
  • Sittbänk
  • Lekfigurer i trä; nyckelpiga, larv, skalbagge och gråsugga
  • Lekstuga
  • Lekyta med naturmaterial (det som finns)
  • Solskydd i form av en fjäril (där trädskugga saknas)
  • Sittytor av stockar
  • Rumsbildande bärbuskage
  • Körsbärsträd med undervegetation

Genomgående markmaterial: stenmjöl, sand, flis, gräs

Stockholm 20 12 15

Lindau/Pettersson Arkitektur&Trädgård